Hur skulle det vara om vi slutade se folkbildning och kultur som en slags ”subventionerad lyx” och började se de här sakerna som något grundläggande för människors välmående och något som stärker och vitaliserar demokratin?
Jag är SÅ trött på att diskutera folkbildningens och kulturens värde med snubbar med mindervärdeskomplex som vägrar inse att även om inte de själva vill skapa eller gå på konserter så finns det massor av andra människor som lever av det, för det och med det.
Som älskar det, som ser alla goda mervärden i det och som är kloka nog att inse värdet av kulturinstanser.
Nu tillåter vi att stödet till kulturella och folkbildningsinstanser stryps för att man, från styrets håll, vill tala om för folket VAD som är kultur.
Problemet, för styret, är bara det att i ett fritt land, hos ett fritt folk så är det inte de som styr som ska sätta agendan.
Om de tror det så har de verkligen missförstått ordet FÖRTROENDEvald, dvs. att man har blivit vald av förtroende att utföra folkets vilja.
Så.. Hur skulle det vara om vi bara vägrade gå totalitära wannabees ärenden?
Det är återigen dags för folkvilja, dags att tala om vad VI tycker är viktigt.
Dags att faktiskt, till slut, sluta upp bakom kulturen, alla kulturarbetare, kulturuttryck, kulturvisioner och kulturarenor som tex. kulturhus med lämpliga lokaler för en stark och livskraftig kultur.
Det är dags att protestera ytterligare – och mer högljutt – mot slaget som nu sker mot folkbildningen.
De oegentligheter som har lyfts kring folkbildningen är givetvis inte representativa för hela folkbildningen lika lite som att en liberals fuskande med bostadstillägg inte är representativt för alla liberaler i riksdagen.
Det är något som, enligt mig, är oerhört sorgligt i att några riksdagspartier (främst Liberalerna) INTE fungerar som den röda linjen mot hoten som nu riktas både mot folkbildningen och mot kulturen.
Därför vill jag be alla er kloka liberaler jag känner att sätta lite tryck på er partiledning.. Snälla ni, stå upp för oss som samhälle!
Det sk. ”omfattande fusket inom folkbildningen” handlar om något helt annat:
Att få kontroll och lydnad.
Människor som inte säger emot.
Nu råkar bildade människor vara sådana som ifrågasätter det som är fel, det som görs fel av de som styr.
Det funkar så i sunda föreningar (dvs. de vars medlemmar vägrar toppstyras och som är orädda för sociala repressalier, utfrysning osv) från liten, lokal nivå till nationell nivå.
Föreningar är demokratier i miniatyr. Bildade människor varken ska vara, eller är, lättledda och det är DET som är grunden till motståndet mot folkbildningen.. Egentligen.
Människor tror inte på populistiska utspel, osanningar och partiernas dolda agendor för att nå sina egna, politiska narrativ.
Då blir det omöjligt för en del partier att nå och upprätthålla makt, så..
Mitt förslag är att vi fortsätter att bilda oss genom hela livet, att vi själva skapar kultur, att vi betalar för den kultur vi konsumerar så att de som arbetar med den får den uppskattning de SKA ha och låter kulturhus ploppa upp som svampar ur jorden.
Likaså studieförbundskontor.
Inte minst i mindre städer och i glesbygd.
Kulturen och folkbildningen måste värnas.
SKA värnas.
#folkbildningärdemokratinsdjälvförsvar
#TAETTKLIVFRAMÅT 